" En sån mamma"

Jag vet inte hur många ggr jag har sagt INNAN jag själv fick barn att så ska jag INTE göra med mitt barn! När man sett en förtvivlad mamma bära en arg och skrikande unge bort från ngt eller liknande. HA eller hur...
 
Morgonen började bra, Emanuel tog hand om killarna och jag skulle åka och träna! Precis innan jag går ut genom dörren så säger Elton att han villfölja med och vara på MiniSats! Fine såklart han får följa med! 
 
Kommer dit lämnar in honom, han vill knappt säga hejdå.. Går till repan och pratar lite som alltid sen kommer ena ut och säger att han är ledsen.. Jaha tänker jag går in och pratar lite med honom 
 
Det blir såhär:
J: Elton vad är det?
E: Vill åka hem vill inte vara här!
J: Ok då kör jag hem dig så får du vara med pappa och Wilmer
E: Nej jag vill inte det hoppar upp i mitt knä!
J: Nej ok vad vill du göra då?
E:Jag vill vara här!
J: Ok men då går jag och tränar så kommer jag sen
E_ Nej du ska vara kvar!
 
Än sålänge har vi ett bra samtal... Sen spårar det. 
 
Inget DÖG inget alternativ säger nu är det sista chansen vad vill du göa? Vill vara kvar med dig mamma! Säger nej det går inte antingen är du kvar utan mig eller så åker vi hem! Bara skrik tillbaka. Jag tar beslutet NU ÅKER VI! För stöttning av ena kollegan hon är utbildad förskolelärare. Stå på dig säger hon.. Mm sagt och gjort tar tag i Elton och går ut från Mini hämtar ut mina saker.
 
DRAR upp honom från golvet sätter på jackan skorna slänger jag i väskan sen bär jag upp honom och går. Elton kämpar med näbbar och klor han skriker nyper mig sparkar slår med KNYTNÄVARNA gjorde skitont men går bara slänger in han i bilen och åker hem. Drar ut han från bilen in sen skickar jag upp han på rummet så somnade han tillslut. 
 
Jag!? Jo jag bryter ihop totalt och lägger mig pratar med Emanuel och känner mig typ som sämsta mamman någonsin. VET att det är vanligt det är så mkt tankar och känslor för de små men det är så otroligt jobbigt ( och PINSAMT ) att ta dessa fajter offentligt! Fick många plågade blickar som visste precis vad jag gick igenom och en sa med glimten i ögat " Han är till salu just nu va? " hon har själv två killar :) Och JA det är så man känner vill bara lämna av ungen för man vet inte VAD eller HUR man ska bete sig!?
 
GAH vad jag hatar denna trots! Han sov ett bra tag sen var han gladare och sa förlåt.. Men min dag ja de var ju typ redan förstörd... Sov en stund jag med sen blev det en bra dag iaf. Men vad detta tar på krafterna :( 
 
Nu sover han iaf efter en bra läggning imorgon blir det SATS men han får INTE följa me...
 
Kommentera inlägget här: